Vi bad sex verksamheter i Sveriges sex sjukvårdsregioner berätta vad de gjort, varför arbetet behövs och vilket resultat det har gett – eller hoppas ge – för patienter, närstående och vårdpersonal.

VÄST: Vårdhundar ger stöd till svårt sjuka barn
Anna Pilström, Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus

Vad: På Drottning Silvias barnsjukhus har ett pilotprojekt med vårdhundar genomförts. Barn och ungdomar har erbjudits att träffa utbildade hundar tillsammans med sina hundförare. Besöken har skett både på sjukhuset och genom hembesök, till exempel hos patienter i palliativ vård.

Varför: Att vistas på sjukhus kan vara en påfrestande upplevelse för barn och ungdomar. Projektet syftar till att öka välmående och livskvalitet genom att erbjuda glädje, trygghet och ett avbrott från sjukdom och behandling.

Resultat: För vissa barn innebär mötet med hunden en lugn stund med närhet och trygghet, för andra lek och distraktion från en svår vardag. Målet är att fler barn ska få uppleva glädje, trygghet och en stund av normalitet.

 

SYD: Gemensamma arbetssätt för bättre palliativ vård
Helene Reimertz, Petronella Hesslind Mowday och Cecilia Ekmark, Palliativt Centrum, Kronoberg

Vad: I Kronoberg införs det nationella vårdförloppet för palliativ vård inom sjukhusvård, primärvård och hemsjukvård. Ett processteam har utvecklat arbetssätt, stödmaterial och dokumentationsmallar samt utbildat palliativa ombud.

Varför: Målet är att fler patienter ska få sina palliativa vårdbehov uppmärksammade i tid. Arbetet ska också stärka kommunikationen mellan vårdpersonal, patienter och närstående samt bidra till en mer jämlik vård.

Resultat: Tydliga rutiner och gemensamma arbetssätt ska göra det lättare att arbeta enligt vårdförloppet. Förhoppningen är att vården ska kunna planera mer proaktivt, öka patienternas delaktighet och ge en mer jämlik palliativ vård.

 

SYDÖST: Tidigare stöd genom palliativ vård i primärvården
Frida Olausson, Therese Sverenius och Linnéa Wirsell, Hälsocentralen i Mörbylånga

Vad: På Hälsocentralen i Mörbylånga har ett samordningsteam etablerats och en modell för palliativ vård utvecklats. En palliativ mottagning erbjuder patienter en fast kontaktsjuksköterska med specialistkompetens samt kontinuerlig uppföljning och samordning.

Varför: Palliativa insatser initierades ofta sent och vården riskerade att bli fragmenterad när övergångarna mellan olika vårdnivåer inte fungerade optimalt. Målet är att patienter ska identifieras tidigare och få rätt vård i rätt tid.

Resultat: Arbetet har förbättrat samverkan mellan specialistvård och primärvård och gjort kontakten mellan vårdnivåerna mer tillgänglig. Tidigare remisser och tätare dialog gör det möjligt att planera vården mer proaktivt och skapa större trygghet för patienter och närstående.

 

NORR: Ultraljud gör vård i hemmet möjlig
Margareta Eurenius, Palliativ medicin, Region Västernorrland

Vad: Trettio läkare har utbildats i att använda bärbart ultraljud inom specialiserad palliativ vård i hemmet. Ultraljudsutrustning har köpts in i samtliga regioner i norr, till de palliativa enheterna, för att kunna erbjuda undersökning och behandling i patientens hem.

Varför: Patienter i palliativ hemsjukvård kan drabbas av vätskeansamling i buken eller lungsäcken, vilket kan orsaka andnöd och svårigheter att äta och röra sig. Med bärbart ultraljud kan behovet av behandling bedömas i hemmet.

Resultat: Efter utbildningsinsatsen kan fler patienter erbjudas undersökning och tappning av vätska i hemmet. Det innebär ökad tillgänglighet, minskat behov av sjukhusresor och mer jämlik palliativ vård i hela den norra sjukvårdsregionen.

 

STOCKHOLM/GOTLAND: Bättre stöd till patienter med tumörsår
Liselott Sahlberg och Susanne Dufva, kontaktsjuksköterskor inom onkologi

Vad: Ett förbättringsprojekt i Stockholm ska utveckla riktlinjer för smärtbehandling vid tumörsår, införa mätmetoder för livskvalitet och bygga upp en konsultfunktion med specialiserad kompetens. Målet är att skapa en sammanhållen vårdprocess för patienter med tumörsår.

Varför: Tumörsår kan orsaka stort lidande för både patienter och närstående. Många patienter vårdas på enheter där erfarenhet av tumörsår är begränsad och där det saknas strukturerade arbetssätt för bedömning och behandling.

Resultat: Förhoppningen är att patienter med tumörsår ska få en mer jämlik tillgång till specialistkompetens och välfungerande smärtbehandling. Samtidigt får vårdpersonal tillgång till kunskap, riktlinjer och efterfrågat stöd.

 

MELLANSVERIGE: Taktil massagesom komplement i vården
Britt-Marie Rehn, Anna-Lena Öden och Ann-Marie Lind, Barn- och ungdomssjukvården i Gävle och Hudiksvall

Vad: För att stärka den palliativa vården utbildades åtta undersköterskor på barn- och ungdomsavdelningarna i Gävle och Hudiksvall i taktil massage. Efter en tvådagarsutbildning började metoden användas i arbetet med patienter.

Varför: Behovet gällde framför allt oro, ångest, sömnbesvär och andra symtom där läkemedel ibland upplevdes ha otillräcklig effekt. Målet var att erbjuda ett komplement som kan stärka välbefinnandet och lindra besvär.

Resultat: Erfarenheterna visar att taktil massage kan bidra till lugn, avslappning och bättre sömn. Flera patienter med oro, ångest och sömnsvårigheter har somnat under eller efter behandlingen. Metoden har också uppskattats av anhöriga som erbjudits stöd i en krävande situation.