Plötsligt lades den palliativa enheten i Västervik ner. Då laddade undersköterskorna Meg Engström Karlsson och Anna Hultberg Jönsson om och skapade sina egna tjänster – som palliativa konsulter. Nu uppmanar de kollegor att göra det samma.

 

Allt började i sorg och vrede. Efter år av politisk långbänk hade den palliativa enheten, år 2020, äntligen öppnat på Västerviks sjukhus. Nu hade även boende i den norra delen av Region Kalmar nära till specialiserad palliativ vård.

Två år senare kom beskedet om nedläggning av enheten. Orsaken angavs vara brist på sjuksköterskor.

Teamet splittrades, och flera omplacerades på sjukhuset. De två undersköterskorna Meg Engström Karlsson och Anna Hultberg Jönsson hamnade på mag-och tarmkliniken.

– Det kändes så fel, med allt nytt som vi lärt oss om palliativ vård, säger Anna Hultberg Jönsson. Skulle vi bara slänga bort det?

I stället satte de sig ner och skrev en 20-sidig inlaga till sjukhusledningen. Med hjälp av fakta, statistik ur Palliativregistret och en genomarbetad arbetsbeskrivning visade de behovet av att fortsatt nyttja deras kompetens. Sjukhusledningen sa ja. I februari 2023 började de officiellt som palliativa konsulter på sjukhuset.

– Vi har ett väldigt bra samarbete med alla våra chefer, och är noga med att vara transparenta, säger Meg Engström Karlsson. Vi vill att de ska veta vad vi gör. Därför skriver vi veckobrev till vår närmaste chef och basenhetschef, och informerar sjukhuschefen regelbundet. Vi är också noga med att göra utvärderingar utifrån Palliativ-
registret, så att cheferna svart på vitt kan se hur vi bidrar till att kvaliteten på den allmänna palliativa omvårdnaden på sjukhuset höjs.

Samtidigt är de fortsatt kritiska till nedläggningen av den specialiserade enheten.

– Vår sjukhuschef sa en gång: ”Allt handlar inte bara om pengar”, säger Meg. Men det är ju inte sant. Jämfört med att ha en specialiserad palliativ enhet är det väldigt billigt att låta två undersköterskor jobba heltid med kvaliteten på den allmänna palliativa vården.

Rent praktiskt ägnar de dagarna åt att följa upp inskrivning och hemplanering, bidra till SIVH-samordningar, ha telefonkontakt med de palliativa patienter som bor hemma och med anhöriga. De arbetar också mer övergripande med att skapa gemensamma palliativa riktlinjer och rutiner för hela sjukhuset, bevaka palliativregistret, journalgranska, utvärdera och sprida informationen.

– Vi kan exempelvis ringa en avdelning och säga: ”Hej, jag ser att det saknas en munvårdsbedömning här…” Eller ge en hint till en klinikchef om att ett brytpunktssamtal inte är dokumenterat på rätt sätt.

De palliativa konsulterna är självklart också på golvet för att möta inskrivna patienter och stötta kollegor ”bed-side” med exempelvis smärtskattning och åtgärder vid andnöd, matleda eller rosslighet. Och, inte minst: ett personcentrerat bemötande. En vanlig påringning från undersköterske-
kollegor handlar om anhöriga: ”Hjälp! Vi får snart besök av en anhörig här, kan ni komma och stötta oss?”.

– Många känner sig osäkra i kontakten med anhöriga, säger Anna.
I grunden handlar det förstås om okunskap och rädsla: ”Gör jag fel? Klarar jag om en anhörig i kris står och skriker åt mig?” Ett sätt att stödja då kan vara att visa hur man kan förmedla kompetens och lugn och avdramatisera situationen: ”Hej, Anna heter jag och är undersköterska. Skulle det vara okej om vi öppnar fönstret här inne? Och så undrar jag hur ni mår?”

Dessutom har de startat ett nätverk av palliativa ombud från varje avdelning som har regelbundna träffar.
De palliativa konsulterna håller också utbildningar, stöttar praktiskt vid
dokumentation och handleder i efterlevandesamtal. Och håller sin tydliga linje: De är undersköterskor som konsultar undersköterskor.

– Vi kan och ska inte lägga oss i vad läkare och sjuksköterskor gör, men vi kan stötta undersköterskor så att den palliativa omvårdnaden håller hög kvalitet. Och visa på utvecklingen via statistiken. Vårt mål är att påminna, engagera och stötta kollegor som av olika skäl känner sig maktlösa, exempelvis om de arbetar med andra professioner som inte är vana att arbeta i team eller med parvård.

– Överlag borde teamarbetet fungera överallt så som det gjorde på den palliativa enheten, där jag och överläkaren kunde stå som jämlikar vid en patientsäng med våra olika kompetenser, säger Meg. Alla i teamet jobbade mot samma mål och det som räknas – med och för patienten.

Ännu är Meg Engström Karlsson och Anna Hultberg Jönsson – vad de vet – ensamma om sin arbetsbeskrivning inom svensk sjukvård. Det hoppas de snart se ändring på. Samtal från nyfikna kollegor runt om i landet har börjat strömma in.

Flera saker talar för att chefer inom vården bör anamma idén med undersköterskor som palliativa konsulter, hävdar de: Den demografiska utmaningen. Den skriande sjuksköterskebristen. Framtida, stora rekryteringsproblem av undersköterskor.

– Vi vill höja undersköterskornas palliativa kunskaper och status överlag, säger Meg Engström Karlsson. Det är logiskt att undersköterskor, som är närmast patienten, med rätt kunskap, verktyg och handledning kan göra de uppgifter som sjuksköterskan inte hinner med. Det kan till exempel vara symtomskattning och smärtutvärdering.

Anna Hultberg Jönsson fyller i:

– Att arbetsgivaren kan erbjuda undersköterskor utvecklingsmöjligheter skulle också minska risken att bli av med engagerade medarbetare.

Vad gäller framtiden har Meg Engström Karlsson och Anna Hultberg Jönsson två tydliga mål:

– Det är att den specialiserade palliativa enheten öppnar igen. Den behövs – för att behovet är så stort. Och för att den palliativa vården i regionen ska bli mer jämlik. Och, förstås, för att fortsätta hålla god kvalitet på den allmänna palliativa vården här på sjukhuset.

* SIVH står för Samordnade Insatser Vid Hemgång.

 

Anna Kågström

 

Bevis – så ökade kvaliteten

• Ökad vårdkvalitet, enligt Palliativregistret.
• Ökad och förbättrad dokumentation.
• Tydliga tecken på att palliativa ombud på sjukhuset har anammat det palliativa förhållningssättet.
• Inspirerat två sjuksköterskor till att gå en palliativ utbildning.

 

Mejla och få riktlinjer!

Meg och Anna delar gärna med sig av de riktlinjer och rutiner som de har skapat för den allmänna palliativa vården på Västerviks sjukhus. Mejla till: meg.engstrom.karlsson@regionkalmar.se eller anna.hultberg.jonsson@regionkalmar.se